Vikten av en hälsosam livsstil

Förhållandet mellan näringsämnen och hälsa är i hög grad beroende av vår kost och livsstil. Mättade fettsyror kritiseras på grund av deras inverkan på plasmakolesterolet samt för att de ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Faktum är att plasmakolesterol också påverkas av intaget av andra fetter, kolhydrater, frukt och grönsaker, fibrer och alkohol samt av livsstilsfaktorer som inte rör kosten. Dessa livsstilsfaktorer, bland annat fysisk aktivitet, psykisk stress, övervikt och rökning, kan ha större inverkan på plasmakolesterol och kardiovaskulära risker än måttligt intag av mättat fett.

 

MFS-rekommendationer

Under många år har rekommendationerna från internationella och nationella myndigheter fokuserat på att minska intaget av MFS med det konsekventa budskapet att mättat fett är "ohälsosamt". En nyligen genomförd metaanalys visade att MFS i kosten i sig inte är kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar (Siri-Tarino 2010a). Dessa analyser har dock kritiserats hårt och den vetenskapliga litteraturen visar att de makronäringsämnen som används för att ersätta mättade fettsyror spelar en avgörande roll (Jakobsen 2009 Jakobsen 2010 Siri-Tarino 2010b, Micha 2010) och att effekterna av MFS på risken för hjärt-kärlsjukdomar är beroende av den sammantagna kosten och livsstilen (Astrup 2011).

Individuellt kan MFS ha specifika effekter på blodfetterna (Mensink 2003). Det råder dock brist på bevis från studier som undersökt effekten av individuella MFS med avseende på risken för andra sjukdomar. Mättade fettsyror förekommer naturligt som en blandning i olika typer av fetter och oljor. I många livsmedel kombineras också olika fetter och oljor och de specifika mättade fettsyror som uppkommer förekommer alltid som en blandning. Detta gör det svårt att dra slutsatser om effekterna av specifika fettsyror.

Det handlar om balans

En minskning av intaget av mättade fettsyror i sig minskar sannolikt inte risken för hjärt-kärlsjukdom. Förutom livsstilsfaktorer är minskningen av risken starkt beroende på vad den mättade fettsyran ersätts med och på personens sammantagna kost. Att inte ta hänsyn till de näringsämnen som ett mättat fett ersätts med kan leda till liten eller ingen minskning av risken för hjärt-kärlsjukdomar. Om palmolja ersätts med andra fetter eller näringsämnen i vissa fall gynnar det inte näringsprofilen hos en produkt, till exempel vid ersättning med delvis härdade fetter. (Siri-Tarino 2010b, Micha 2010, Astrup 2011).

Baserat på studier på människa, uppgav FAO (FAO-WHO 2010) att det finns övertygande bevis för att en ersättning av MFS med FOFS minskar risken för kranskärlssjukdom. Det finns sannolikt bevis för att en ersättning av MFS med till största delen raffinerade kolhydrater inte har någon fördel för hjärt-kärlsjukdom (Kuipers 2011). Det finns inte tillräckliga bevis på effekten av att ersätta MFS med antingen FOFS eller huvudsakligen fullkornskolhydrater för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom (FAO-WHO 2010).

Nationella och internationella kostexpertpaneler rekommenderar att andelen mättat fett i kosten inte bör överstiga 10 procent (Tyskland, Nederländerna, de nordiska länderna, WHO/FAO) till 12 procent (Frankrike) av det totala dagliga energiintaget. WHO:s rekommendationer om fettintag för friska vuxna i % av energin anges i tabellen nedan.

WHO:s rekommendationer för fettintag för friska vuxna (FAO-WHO 1994 FAO-WHO 2003).

Kostingrediens Förkortning % av energin
Totala oljor och fetter   15–30
Mättade fettsyror MFS < 10
Cis fleromättade fettsyror cis-FOFS 6–10
Omega-6-fleromättade fettsyror n-6 FOFS 5–8
Omega-3-fleromättade fettsyror n-3 FOFS 1–2
Transfettsyror TFA eller Trans < 1
Cis enkelomättade fettsyror cis-EOFS Jämfört med resten

 

Överdriv inte

Kort sagt bygger en hälsosam livsstil på tre delar: variation i livsmedel och måltider, ett balanserat energiintag och tillräckligt med fysisk aktivitet för att förebygga viktökning. Men en balanserad kost är avgörande. Den ska baseras på totalt intag och total förbrukning av energi och inte fokusera på specifika livsmedelskomponenter som enbart fett eller kolhydrater. Balansen mellan energiintag och energiförbrukning är viktig för att erhålla och bibehålla en hälsosam kroppsvikt. En sund kost innehåller gott om frukt och grönsaker, ett balanserat intag av kolhydrater, fett och protein, lika mängder mättade, enkelomättade och fleromättade fetter samt en begränsad mängd salt.

Risken för övervikt

Viktkontroll är avgörande för allmänt välbefinnande och hälsa. Risken för övervikt är ett av de problem som är förknippade med den totala mängden fett i livsmedel. De senaste granskningarna visar att kaloribegränsning snarare än makronutrientbegränsning är den avgörande faktorn för viktminskning (Mozaffarian 2011).

1997 FAO/WHO Expert Consultation on Carbohydrates in Human Nutrition antydde att ett överskott av kalorier är identiskt oavsett om det kommer från kolhydrater, proteiner, fetter eller alkohol (FAO 2007). Viktkontroll bör därför baseras på totalt intag och total förbrukning av energi och inte fokusera på specifika livsmedelskomponenter som enbart intag av (mättat) fett.